VEM ÄR JAG ?

När jag går längs gatan och känner hungern gnaga i magen, ser jag plötsligt framför mig ett bord med stora röda äpplen på. Jag tar ett äpple och ska just sätta tänderna i det när folk omkring mig plötsligt börjar skrika. Vad dom skriker om vet jag inte, men dom börjar jaga mig allihop. Jag försöker fly men dom slutar aldrig slå mig. En rädsla kryper fram inom mig, vad har jag gjort ? Jag kommer inte ihåg.

Med ena handen griper jag tag om en man och kastar iväg honom. Förvånad över vilken kraft jag har tar jag tag i en annan som kastat sig över mig, och slungar iväg honom ännu längre. Nu har jag min chans att fly, så jag lyckas välta en stor vagn och springer därifrån.
Jag gömmer mig i en annan vagn med lik, varför dom är döda vet jag inte. Med den åker jag ut i skogen där jag sedan hoppar av. Efter en lång vandring kommer jag fram till en liten stuga. Jag gömmer mig inne hos djuren för det börjar bli vinter och kallt.

Jag lyssnar när människorna pratar och får lära mig ordet vän. Ganska snabbt lär jag mig prata och läsa. Jag hjälper människorna i hemlighet, men när jag en dag räddar den blinda mannen i huset undan en annan elak, tror dom att jag är ond och börjar slå mig. Jag gömmer mig i skogen och gråter. När jag sedan återvänder har familjen flytt. I en bok som jag tidigare hittat i rockfickan studerar jag bilder och läser. När jag sedan förstår att jag är ett sorts experiment blir jag väldigt arg och ledsen. Jag läser namnet Victor Frankenstein i boken och söker upp honom för hämnd. Vi träffas i bergen och nu vill jag ha en förklaring.

Han är förvånad över att jag kan prata och spela flöjt, men det är nog mer ihågkommet än inlärt. Vem är jag? frågar jag Frankenstein. Jag vet inte, svarar han.
Vi kommer överens om att han ska skapa "en som jag", som tycker om mig som den jag är. Tråkigt nog håller han inte sitt löfte utan åker iväg och gifter sig. Jag blir åter igen sviken.
Ledsen och förbannad påbörjar jag min hämnd. Dom dör en efter en. När han inte längre har någon kvar börjar jag vandra norrut. Ensam, sviken och ful.

Efter ett tag märker jag att någon följer efter mig. Det är Frankenstein, han som inte längre har någon, precis som jag. Men han vill döda mig.
Jag kommer fram till ett skepp. Där ligger han Frankenstein, död. Jag börjar gråta igen. Han var ju min far. Han hade skapat mig. Det kommer en massa människor och riktar gevär mot mig, frågar vem jag är. Det gör inget längre, för jag är van.
Jag vet inte, svarar jag. Han gav mig aldrig något namn.
Därefter följer jag Frankenstein in i elden, han var ju ändå min far.

LAZY

Ikväll var jag och mamma till Lazys favoritstig i skogen och släppte henne fri ! Det kändes enormt skönt i själen för nu vet jag att Lazy jagar i oändliga skogar, och gör precis som hon vill.


På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.
När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
så kommer det till Regnbågsbron.

Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
och våra vänner har det varmt och skönt.

Alla djur som har varit sjuka och gamla blir återställda till hälsa och vigör;
de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
precis som vi minns den i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.

Alla springer och leker tillsammans, men en dag kommer någon av dem att stanna upp
och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
hans ben bär honom fortare och fortare.

Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte, dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur som så länge varit frånvarande från ditt liv men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans.....




Vila i frid Lazy

RIP LILLA LAZY 18/4 1996 - 23/9 2010