onsdag 30 juli 2008

beslutsångest

chefen berättade igår att han kapar mitt schema till halvtid om en månad. lika med att jag får halv lön. måste alltså säga upp lägenheten eller söka nytt jobb. ...

söndag 27 juli 2008

Vindelfjället, Hemavan


















21/7 Min morgon började med att försova mig ordentligt, hade planerat att kliva upp kl 6 så jag hann packa osv (hade inte hunnit packa nåt alls) till saken hör att jag vaknade halv 10 och jag skulle hinna plocka upp ante och hans grejer , för att sen hämta kusin och grejer så vi kunde fara kl 10 .. hihi. du kan ju räkna ut hur det gick. Så, vi for väl vid 13 ungefär, var framme i hemavan vid 19. vi gick ett par timmar satte upp 2 tält som vi hade med oss, när vi kom på att vi rymdes alla i ett tält med plats över. så vi bestämde oss för att bära på ett extra tält hela vandringen för ingen var sugen på att gå tillbaka till bilen, och det skulle vi ångra senare.
godnatt

22/7 Döda lemmlar överallt! var och varannan meter låg dom . skitäckligt. denna dag började vi ju på en halv dagstur om man säger så, för vi hann ju bara gå en halv kvällen före. dagsturerna är väl beräknade mellan stugorna. så efter 4 timmar ungefär kom vi till första stugan där vi blev emottagna av en stugvärd, en gammal tant som bjöd hundarna på digestivekex. efter en timma ungefär bestämde vi oss för att gå vidare fastän stugvärden försökte hindra oss. hon sa att vi kunde gå 500m till och slå upp tältet sen skulle det nog blåsa rätt mycket . jaja sa vi och gick ändå vidare, klockan var ju bara 13. vi gick och gick och gick, det blåste mer och mer, så träffade vi på ett gäng ungdomar som var ute och vandrade. 15 min till nästa stuga sa dom. jippie tänkte vi . 50 min senare kom vi fram, till en FÖRSTA HJÄLPEN STUGA där man endast i nödfall fick övernatta. nu blåste det så mycket så att jag tyckte det var ett nödfall men vi gick vidare med 12 km till nästa stuga. ju längre vi gick desto mer blåste det. till slut fanns det bara kalfjäll så långt ögat nådde, och klockan började närma sig midnatt så jag vart jävligt nervös. vi vadade över en 10 meters bred ström som nådde till knäna fy fan så kallt det var. plus att det låg äckliga skelett vid vattenkanten som zid började gnaga på. (han hann även gnaga rulla sig i människobajs och kleta av det på zelda, och gräva sig in i ett lemmelbo). tillslut hittade vi en liten kulle med ytterst ojämn mark, men det var det enda stället vi hittade där inte tältet hade blåst iväg. Det kommer jag aldrig att ångra, det var längesen jag sov så skönt faktiskt!

23/7 Denna dag kom vi på den smartaste idén av alla, vi genar över ett berg! Då får vi gå en runda istället för att vända och gå tillbaka. leden var visserligen utmärkt både på karta och irl. delvis. så med glatt humör började vi denna dag vandring uppför. det kan ju inte ta många timmar att ta sig över berget tänkte vi. efter ska vi tro 15 min var vi inte lika glada längre. ledjäveln var utmärkt som sommarled men det gick knappt att ta sig fram, den var som en enorm, plogad åker, en meter upp, en meter ner, en meter upp, en meter ner... typ två timmar. och förföljda av renjävlar var vi tvungen att ha hundarna i koppel. sen såg jag ett krön, neeej, ska vi ända dit upp!? vad jag inte visste då var att vi skulle ca 40 ggr så högt upp!
plötsligt kom jag till världens finaste plats! en liten sjö omringad av glaciärer och berg (vid denna tid hade vi fortfarande sol men det blåste en hel del)
vi fick än en gång vada och den här gången var det kul för nu hade jag kängor och vattnet var inte så djupt och det roligaste var att kusin fick gå barfota för hon hade lämnat kängorna hemma. hurv! Vi fortsätter att gå uppför och får se istäckta sjöar och glaciärsprickor, LEMMELSKIT, ännu mer döda lemmlar..
till slut blåser vi nästan bort då vi får syn på ett vindskydd, mysig stuga. där äter vi lunch och pustar ut. vi vågar knappt gå utanför stugan för det stormar nästan men klockan är 13 så vi går vidare med en kompass som inte fungerar. fniss
nu kunde vi välja mellan en vinterled som går över en sjö, visserligen täckt av snö eller sommarleden. vi tog sommarleden =) några km längre bara. uppför uppför uppför.det blev plötsligt jättestenigt och leden var dåligt markerad. tillslut hoppade vi mellan stenarna med våra dunder-ryggsäckar på oss och hundarna. jippie nu var vi uppe bland molnen så vi såg ca 10 meter framför oss och i stormen blev vi dyngsura av molnens fukt.kunde inte bli bättre 'host. det blev brantare och glesare mellan stenarna som var snorhala där uppe. till slut kom vi till toppen iaf. trodde vi. några glaciärer och krön till var vi på toppen! för nu gick det ju nerför massor. ärligt så var vi helt lost ett tag, utan sikt, dåliga kartläsare, trasig kompass och storm på oändliga(..) kalfjäll! fan ännu mer uppför. nästan. fast ännu några krön och hala stenar och timmar senare så var vi faktiskt på toppen. det där lät jättetjatigt men det kändes 10 gånger tjatigare i verkligheten. där uppe kunde vi luta oss mot vinden och vi föll ändå inte. soft. sen bar det nerför och vi kom slutligen ner från molnen och fjällen där vi mötte ytterligare en flock med dumma renar, vi hittade ett jättefint vattenfall och med onda värkande fötter och axlar kom vi sltligen ner till "svampen" igen där vi parkerat bilen. där dog jag, ca 100 m bort. då orkade jag inte ta ett steg till. snark. kusin sa på väg hem i bilen, fan jag hade dödsångest där ett tag! va, du också? det visade dig att vi alla hade haft det men knipt käft om det på berget. vad hade hänt då om vi inte hade hittat ner så vi fick sova i stormen. i efterhand tycker man att det var kul, hade inte skadat med lite mer sol bara. Lägger in bilderna senare! tjihoo

torsdag 24 juli 2008